Hållbar fastighetsutveckling

Många byggnader han tar sig an står inför rivning. I Landskrona var ett av dem Weibullsholm, en av Landskronas mest anrika byggnader. Fastigheten byggdes på slutet av 1800-talet som lantgård och var därefter huvudkontor för Weibullsholms utsädesaffär. Tills den inte längre användes.

– Fastigheten hade stått tom i uppåt 20 år när vi tog över den. Det läckte in genom taket och vi fick bära ut tre kubikmeter duvbajs. Men nu står den där i sin forna glans. Den största besparingen för miljön är att 2 300 kvadratmeter fastighet har fått stå kvar, säger Niklas.

Weibullsholm är idag ett modernt företagshotell med över 60 företag som hyresgäster. Här anordnas även konferenser, utbildningar via kommunen och Trafikverket kör sina förar- och kunskapsprov.

Hällestadgruppen är en fastighets- och byggkoncern som specialiserar sig på fastighetsutveckling i nordvästra Skåne.

– Vi brinner för att förädla och optimera fastigheter som är viktiga för orten. Att lyfta dem har en stor inverkan på människorna som bor där, på kommunen och det lockar företag och aktiviteter. Vi fokuserar också på miljö och energieffektivisering, säger Niklas.

Han grundade företaget 2010 och har genom åren köpt och utvecklat nedlagda tågstationer och insomnade centrumområden. I Helsingborg står utvecklingen av Rosengården centrum på hans meritlista och just nu arbetar han och Hällestadgruppen vidare med Adolfsbergs centrum, som blir bostäder och centrumverksamhet.

– Ibland river vi vissa delar, men det gäller att ta vara på det som går och sedan utveckla centrumen och bygga miljöeffektivt.

I Bjuvs centrum har han behållit alla byggnadsdelar men bytt belysningen till LED, tilläggsisolerat, uppdaterat ventilationssystem, bytt fönster och installerat solceller. Samma händer i Klippans centrum.

– Genom att göra byggnaderna klimatsmarta så sparar vi enormt mycket i energikostnad, plus att vi får en fastighet där människor trivs. Fastigheten blir också driftsäkrare.

I en bransch där mottot länge varit ”ut med det gamla”, upplever han att hyresgäster lockas av de åldrade fastigheterna.

– Det är väldigt populärt att sitta i hus med anor.

Den investering som har störst påverkan på energieffektiviteten brukar vara ventilationen, konstaterar Niklas.

– Finns där en gammaldags ventilation utan en växlare så blåser den ju värmen rakt ut. Installerar man en modern ventilationslösning så kan den återvinna runt 75–90 procent av värmen. Det gör en enorm skillnad och blir en väldigt fin investering.

Beroende på fastighetens skick brukar nästa steg vara att installera solceller och LED-lampor, tilläggsisolera och byta fönster.

– Men man bör också optimera värmesystemet, genom att se till att man har ett bra styrsystem, att systemet är injusterat, att rör och ventilationskanaler är isolerade. Beroende på vad som blir kostnadseffektivt kan man sedan modernisera tekniken gradvis eller allt på en gång.

Enligt Europeiska rådet står byggnader för mer än en tredjedel av växthusgasutsläppen i EU. För att råda bot på det väntas EU-parlamentet i mars klubba igenom en reglering som omfattar samtliga fastigheter inom EU. Huvudmålen är att alla nya byggnader bör vara nollutsläppsbyggnader senast 2030 och att befintliga byggnader bör omvandlas till nollutsläppsbyggnader senast 2050. Det är första gången någonsin som det har kommit krav som omfattar det befintliga byggnadsbeståndet.

– Många fastigheter behöver ställas om och göras gröna. Tricket är att hitta sätt så att det blir attraktivt för både hyresgäster och ägare. Trivs hyresgästen bra i en byggnad, kan vi fixa ny ventilation och solceller med mera. Projektet blir då en win-win för alla. Hyresgästen känner att de är med och bidrar och får också en grön profil. Samma gäller kommunen och bankerna som ger gröna lån. Vi måste kroka arm med alla intressenter och driva den gröna trenden tillsammans.

Text: Petra Orlander